Jag hade ju tänkt fylla den här bloggen till bredden med inlägg om tankar, foton och grejer, men det har inte riktigt blivit så. Kanske kommer igång nu i höst! Vi får se!
Min sommar, som jag inte riktigt vill ska vara slut, börjar nu rent forcerat gå till sin ända, när sommarjobbet är över (snart, jobbar extra fredag, men har rent mentalt sagt adjö...) och min skola börjar igen om en vecka.
Jag har lärt mig så mycket om mig själv den här sommaren, och fått nya fina vänner till på köpet. Det är som Lovisa, en urfin tjej som jag lärt känna i sommar, sa. Alla borde prova det här jobbet! Man lär sig så mycket.
Man tvingas möta sina rädslor, och man övervinner nästan alla dem... Men en rädsla jag aldrig riktigt vågade släppa var den om döden. Om någon skulle dö under tiden man jobbade. Och jag hade tur, det var ingen som dog där. Men jag fick ändå känna döden den här sommaren.
Min moster dog idag.
Min sommar, som jag inte riktigt vill ska vara slut, börjar nu rent forcerat gå till sin ända, när sommarjobbet är över (snart, jobbar extra fredag, men har rent mentalt sagt adjö...) och min skola börjar igen om en vecka.
Jag har lärt mig så mycket om mig själv den här sommaren, och fått nya fina vänner till på köpet. Det är som Lovisa, en urfin tjej som jag lärt känna i sommar, sa. Alla borde prova det här jobbet! Man lär sig så mycket.
Man tvingas möta sina rädslor, och man övervinner nästan alla dem... Men en rädsla jag aldrig riktigt vågade släppa var den om döden. Om någon skulle dö under tiden man jobbade. Och jag hade tur, det var ingen som dog där. Men jag fick ändå känna döden den här sommaren.
Min moster dog idag.
Naima.
Min fantastiska, underbara, kloka, smarta, häftiga, ambitiösa moster!
Min fantastiska, underbara, kloka, smarta, häftiga, ambitiösa moster!
Naima.
Jag kan inte förstå det riktigt... och ärligt talat så blir man liksom nästan lite lättad också, när man vet att en varit sjuk och då är döden...bra, om inte tillfriskning är ett alternativ. Det värsta är att lida, det är en sak jag lärt mig mycket om denna sommar.
Men man gråter ju för minnena, och för att mamma är så ledsen, och för att tiden förändrar saker och ting, ibland till de bättre, men också väldigt ofta, och mest alltid,så dör någon och man ska sörja och alla gråter och det blir som ett extra moln över en.
Men det tvingar en att minnas en massa bra saker.
Och med Naima så finns det en massa massa bra minnen!
Hon ordnade en underbar studentmottagning åt mig, och hon har i flera år kommit upp för att hjälpa min mamma med en massa saker. Hon öppnade sitt hem åt mig och mina vänner när vi behövde nånstans och sova i stockholm. Och hon var så framåt och så stark!
Kvinnan som alltid var stark.
Och med Naima så finns det en massa massa bra minnen!
Hon ordnade en underbar studentmottagning åt mig, och hon har i flera år kommit upp för att hjälpa min mamma med en massa saker. Hon öppnade sitt hem åt mig och mina vänner när vi behövde nånstans och sova i stockholm. Och hon var så framåt och så stark!
Kvinnan som alltid var stark.
Jag skrev till henne i vintras när jag kommit in på lärarprogrammet, hon var också lärare, och hon skrev att jag skulle passa utmärkt som en sådan! Och då blev jag så glad, och trodde faktiskt det själv också, i samma stund jag läste hennes ord.
Tack Naima för alla minnen, och allt du lärt mig. Jag vill bli som du!
Tack! och godnatt, sov så gott.
